Hos oss syns vingfrörankan mera sällan men den kunde vara ett ypperligt tillägg i utbudet av klängväxter i södra Finland. Utan stöd växer vingfrörankan som en bred buske, men när den slingrar sig i träd på jakt efter ljus kan den klättra flere meter. Vingfrörankan blommar i juli med små blommor i rikligt förekommande blomkvastar och ger ett intryck av spetsgardin på avstånd. Frukterna är trevingade och medan hösten framskrider antar de en starkt rödaktig färg.
Vingfrörankan ger ibland rotskott. Ifall utrymmena det medger kan man låta dem växa till sig och rankan tar stöd varhelst den kan få. Så beter den sig också i naturen. Den ståtligaste vingfrörankan på Arboretum Mustila gör sitt bästa för att täcka in den ena farstukvisten på kontorsbyggnaden.
Den frodiga vingfrörankan är frostkänslig och kan om hösten få svarta blad och skador på årsskottena. Först när vinterns vindar sätter in fäller den sina vingformade fröer.
