Artnamnet opulus som Linné gav skogsolvonet syftar på naverlönnen (Acer campestre) som skogsolvonet påminner om bl a med sina treflikiga blad. Skogsolvonet förekommer naturenligt i Finland i lundartade och frodiga bäckstränder i ödebygder. Stammarna blir omkring två meter långa, de är gråaktiga, kantiga och spretar åt sidorna. De kvastformade blomställningarnas yttre blommor är vita, stora och könlösa. Deras uppgift är är att locka till sig pollinerande insekter till de små tvåkönade blommorna innuti kvasten. Till hösten får skogsolvonet en dekorativ, rödaktig höstfärg. Skogsolvonet har tidigare ansetts vara giftigt, men senare uppgifter visar att bären inte är särskilt giftiga också om de är illasmakande. En form med gulfärgade bär (V. opulus f. xanthocarpum) förekommer ställvis.
Vill man använda inhemska buskar är skogsolvonet en vackert blommande prydnadsbuske med bär. Ifall busken har en solig växtplats är blomningen rikligare och bärproduktionen större men då kräver sannolikt busken extra bevattning. Under senare år har olvonens blad ställvis förstörts av olvonbaggens (Pyrrhalta viburni) svartprickiga larver.
