Oxeln är ett medelstort träd, som fullvuxet blir kring 10 meter högt med en rundad och bred krona. Trädet ger ett stabilt intryck. Det växer naturenligt längs Östersjöns stränder och mera sällsynt i den sydvästra skärgården. Oxeln skiljer sig från den skärgården mera allmänt förekommande oxelrönnen (S. hybrida) genom formerna på bladen. Oxelns blad är mörkgrönt ovanpå eller tom olivgröna med parflikiga blad som undertill är gråa eller gulluddiga.
Till en början inordnade Linné oxeln i gruppen hagtorn (Crataegus) tillsammans med de övriga rönnarna utan bladflikar. Trädet förökas med fröer och fröplantorna är sinsemellan mycket jämlika. Enligt nuvarande uppfattning är oxeln en korsning av tre olika rönnar, dvs rönnen (S. aucuparia) tyskoxeln (S. torminalis) och klippoxeln (S. rupicola). Tyskoxeln förekom tidigare ilängs Östersjön.
Oxeln är ett ädelt trädslag som på grund av sin seghet och anspråkslöshet är populärt speciellt som gatuträd. Under stränga vintrar kan ålderstigna exemplar förstöras. Detta inträffade i Helsingfors under några på varandra följande vintrar i slutet av 1980 -talet på Malms begravningsplats.
