Doften av syren är en oskiljaktig del av den finska sommaren precis som doften av midsommarros (Rosa pimpinellafolia 'Plena') som blommar lite senare. Stora syrenbuskar är på försommaren fyllda av olika lila eller vita starkt doftande upprättstående blomställningar. Det är lätt att känna igen syrenens släta, ovala närmast hjärtformade blad precis som den höga, starka långveden. Syrenens trävirke är hårt och mycket tätfibrigt.
Syrenen växer i naturligt tillstånd i friska näringsrika buskage på Balkanhalvön därifrån vägen till trädgårdsväxt påbörjades för över 500 år sedan. Till Finland kom syrenen år 1728 när apotekare Synnerberg hämtade den första syrenplantan från Stockholm till Åbo. Ett tjugotal år senare erhöll Augustin Ehrensvärd de första syrenplantorna på Sveaborg från Frankrike. Dehär syrenerna växer fortfarande i Piperska parken.
Syrenen spreds runt om i Finland redan på 1700 -talet. men blev vanligt förekommande som en prydnadsbuske i trädgårdar och gårdsplaner först under den senare delen av 1800 -talet. Syrenen utvecklar rotskott och sprids lätt genom dem . En gång har etablerad sig håller sig syrenen seglivat kvar på växtplatsen. Också om byggnaderna har rivits finns syrenen kvar som ett minnesmärke över den tidigare trädgården.