En stor del av Arboretum Mustilas syrener är näst intill oidentifierade arter och korsningar som hör till Villosae-gruppen. De har uppstått ur fritt pollinerade fröer av arter och sorter inom sektionen Villosa. Det är svårt att enbart på basen av utseendet identifiera vad buskarna består av och ifall de är 'rena' arter eller korsningar. Motsvarande korsningar har avsiktligen gjorts när man har förädlat syrener. En populär part i korsningsarbetet har varit hängsyren (Syringa reflexa) som ger hybriderna hängande blomställningar. I Arboretum Mustilas syrenbuskar kan man se spåren av bl.a ungersk syren (S. josikaea), koreansk syren (S. wolfii) och vippsyren (S. sweginzowii). Villosa -gruppens blad är smala och ovala medan syrenens (S. vulgaris) blad är hjärtformade.
Hängsyrenen blommar senare än syrenen, ofta från mitten av juni samtidigt med rhododendron. Därför hamnar de ofta i skymundan för besökare ifall dessa inte avsiktligt beger sig iväg i doftriktningen mot Ketunmäki istället för Rhododendrondalen eller stannar för att beundra flertalet blommande syrener kring kontorsbyggnaden.