Sommarrododendron anses vara en av de allra härdigaste vilda alprosorna. Artens naturliga växtplatser i de östra delarna av Nordamerika sträcker sig till New England vars vintrar i någon mån motsvarar våra egna förhållanden. Vissa rododendronentusiaster ifrågasätter sommarrododendron som en trädgårdsväxt. Orsaken är buskens spretiga växtsätt och sena blomning som delvis döljs under den nya tillväxten. Å andra sidan är busken tvungen att i finländska förhållanden förlänga blomningsperioden in i juli. Blommorna är klart vita, ibland med ett inslag av rött eller violett. I det översta kronbladet sitter en gulgrön fläck.
I naturen trivs sommarrododendron bäst i vindskyddade, skuggiga dälder, tom i kärrmarker där den på sina bästa växtplatser kan utveckla oigenomträngliga snår eller snabbt växa till ett litet träd. Hos oss blir busken under två meter men den kan breda ut sina grenar över flere kvadratmeter.
Det är lätt att känna igen sommarrododendron också om man inte skulle ha sätt den. Typiskt för den är småbladen vid tillväxtpunkten genom vilka man lätt kan skilja den från tex mustilarododendron (R. brachycarpum var. tigerstedtii).
