Sommarjärneken kommer från Nordamerika och är nära släkting till den vintergröna järneken bekant från blomsterarrangemang. Busken är tät och höjden varierar mellan en och tre meter och den bildar ett tättsittande grenverk med täckande blad. Sommarjärnekens prydnadsvärde utgörs av de röda bären, som när de väl mognat sitter kvar långt in i vintern. Honblommorna ger bär, medan hanblommorna behövs för pollineringen.
Krypjärnek är en mycket låg risartad växt, som har fårade läderartade blad och stora röda bär. Den växer naturligt på ön Sahalin i ryska Fjärran östern samt på de Kuriliska öarna och på de åtta bergshöjderna i Japan. Ju högre upp den växer desto lägre blir den och desto smalare blir de städsegröna bladen.
Järneken är ett städsegrönt träd som växer i västra Europa och som sedan förhistorisk tid har varit av särskild betydelse bla för kelter och romare. Järnek har alltid förknippats med julfirandet eftersom man trodde att växtens övernaturliga krafter var allra störst under vintersolståndet. Boningarna kläddes med grenar av järnek för att erbjuda skydd åt älvor och feer. Symboliken i de vintergröna bladen hänfördes också till den kristna jultraditionen i synnerhet i engelskspråkiga länder.