Sibiriska nunneörten hör till de gamla perenner som förr i tiden blommade i herr- och prästgårdarnas trädgårdar. Den finns både i parken runt Mustila gård samt på Festplatsen och Azaleasluttningen. Nuförtiden förekommer den förutom i trädgårdarna även som odlingsflykting på lundartade ställen runt gamla bosättningar. Den sibiriska nunneörtens frön sprids effektivt av myrorna som utnyttjar fröets fett som näring.
Av det stora släktet nunneört växer hos oss stor nunneört och smånunneört (C. solida, C. intermedia) naturenligt. Hålnunneörten är en sirlig art från mellersta Europa med violettröda ibland vita blommor. Den största skillnaden jämför med vår inhemska arter kan hittas under jordytan. Nunneörterna är knölväxter och hålnunneörtens knöl är ihålig (cava=ihålighet). I naturen sprids hålnunneörten med fröer som myrorna bär i väg på på grund av näringsvärdet. Efter groningen utvecklas knölen som under fyra år samlar ett näringsförråd.