Abies

Abies alba - silvergran

Den i Mellan- och Östeuropas bergstrakter allmänna silvergranen är en gran som många känner från den traditionella tyska julsången "O Tannenbaum". De täta grenarna och det regelbundna växtsättet har gjort denna ädelgran till ett populärt prydnadsträd i mellaneuropeiska parker och trädgårdar.

Abies procera - kaskadgran

Kaskadgranen förekommer på ett begränsat område i de västra kustområdena i Nordamerika i Kaskadbergen från nordgränsen av Washington till Oregons och Kaliforniens gränstrakter. Området har riklig nederbörd och vintertid är snötäcket djupt. Kaskadgranen bildar blandskogar med andra barrträd i området. I motsats till andra ädelgranar kan kaskadgranen bli t.o.m 300 år gammal.

Abies fraseri - virginiagran

Virginiagranen förekommer i utspridda bestånd i Appalackerna i de östra delarna av Nordamerika på höjder mellan 1600 och 1800 m. Högst uppe växer den som ren granskog och i de nedre delarna som blandskog oftast tillsammans med rödgranen (Picea rubens). Ett relativt fuktigt, ofta dimbeslöjat klimat är typiskt för området. Träden inom de övre delarna av Appalackernas bergssluttningar utgör relikter från kyligare klimatperioder på samma sätt som koreagranens (Abies koreana) fåtaliga bestånd i södra Koreas bergstrakter.

Abies veitchii - fujigran

De regelbundet uppsvängda grenarna anser många att ger fujigranen ett mycket japanskt utseende. Tack vare sitt vackra växtsätt och de täta, undertill skinande vita barren är fujigranen ett av mest omtyckta och dekorativa barrträden på Mustila. På Pohjoisrinne (Nordsluttningen) finns två fujigrandungar, den äldre är troligen planterad på 1930-talet, den yngre år 1995.

Abies sibirica - pichtagran

Den höga och smala pichtagranen är den för finländarna mest bekanta ädelgranen. Den är också det första främmande barrträdslaget som odlades i Mustila. Pichtagranen, eller som den tidigare kallades sibirisk ädelgran, är mycket använd som park- och trädgårdsträd, speciellt på 1800-talet. Dess hängande grenar och smala förgrenade toppar kan man numera anse vara utmärkande för det finländska kulturlandskapet.

Abies sachalinensis - sachalingran

Sachalingranen är ett snabbväxande barrträd som passar både som prydnadsträd och för träproduktion. Det växer snabbt till timmerträdsstorlek, och verkar vara en rätt långlivad ädelgran. På bördig mark tävlar det med våra inhemska träd som virkesråvara. Kvistarna i den breda toppen växer lite snett uppåt i "japansk" stil, och det skrangliga unga trädet med långa täckande barr utvecklas till ett mycket tätt och yvigt träd. Sachalingranen växer naturligt på öarna Sachalin, Kurilerna och Hokkaido.

Abies nordmanniana - nordmannsgran

Den vackertvuxna nordmannsgranen torde numera vara den ekonomiskt mest viktiga ädelgranen i Europa - inte kanske på de naturliga växtplatserna i Kaukasusbergen, utan i Västeuropas julgransproduktion. Den är nästan lika stilig som purpurgranen A. amabilis. De långa barren som tätt täcker kvistarna spretar ut åt alla sidor, och kvistarna växer i vackra regelbundna kransar. I det milda maritima klimatet i hemtrakterna når nordmannsgranen till och med 70 meters höjd och växer därmed högre än någon annan trädart i Europa.

Abies nephrolepis - amurgran

Amurgranen är hemma i nordöstra Asien på områden öster och sydost om Ochotska havet. Sydligast förekommer den splittrat i områden i Koreas bergstrakter. Amurgranen är närbesläktad med pichtagranen (Abies sibirica) och den utgör något av en förenande länk mellan pichtagranen och sachalingranen (A. sachalinensis). I norra Mandjuriet kan man påträffa mellanformen av amurgran och pichtagran (Abies x sibirico-nephrolepis).