Juniperus

Himalaja-enen växer i bergstrakterna i Himalaja och nordvästra Kina på höjder mellan 1600 och 1800 m. Växtsättet varierar som hos enar i allmänhet. Den kan utvecklas till ett litet träd eller få formen av en krypande men oftast i upprätt ställning växande buske. Himalaja-enens grenspetsar hänger vackert. De nålformade barren sitter i grupper om tre, breda, krokiga och spetsiga. På grund av sina blåtonade barr kallas himalajaenen också för blåen. Barrens färger varierar från blågrönt till kraftigt blåaktigt. Under de kyliga månaderna antar busken ofta en bruna bronslika inslag.

Den amerikanska kryp-enen är naturenlig i vidsträckta områden i de norra delarna av Nordamerika från New Foundland till trakterna av Norra Ishavets klippiga sandstränder, i bergstrakterna, samt i näringsfattiga skogar och kärr. Den klarar hetta lika väl som kyla, den trivs i solen, men tål dessutom skugga i någon mån.

Röd-enen har spridit sig på vidsträckta områden i de västra bergstrakterna av Nordamerika oftast på höjder kring 1500 m. Den bildar ställvis utbredda inslag av vegetation arttypisk för landskapet. Röd-enen kan bli ett över 10 m högt, pelar- eller kägelformat träd eller en oregelbundet rund buske som förgrenar sig vid foten med kraftiga sidogrenar.

Sävenbom förekommer naturenlig i de sydöstra delarna av Europa, i Alperna, Karpaterna, östra Sibirien samt i mellersta Asien på höjder mellan 1000 och 1300 m. Den växer invid skogsgränsen och i bergstrakternas buskområden.

Den variant av sävenbom, (J. sabina var. davurica) som förekommer i fjärran Östern har i fullvuxet tillstånd också nålformade barr medan barren hos sävenbom enbart är fjällformade.

Enen är den art av barrträd som är mest utbredd i världen. Den förekommer på alla kontinenter på norra halvklotet från den arktiska tundran till subtropiska breddgrader. Detta innebär stor anpassningsförmåga till olika förhållanden. Enens krav på växtunderlag är varierande. Den växer både på karga klippområden och i frodiga lundmarker.

Växtsättet varierar från ett busklikt krypande längs marken till en pelaraktig trädmässig form. Olika mellanformer förekommer rikligt. Utvalda former produceras och saluförs allmänt som underarter.

Den här enen från de allra östligaste delarna av Asien förvärvades till Arnold Arboretum (Harvard univ.) från Hokkaido i Japan och uppkallades efter arboretets första direktör C.S Sargent (1841-1927). Enen växer förutom på de japanska öarna också på Koreahalvön och på de södra delarna av Kurilerna och Sachalin. Typiska växtplatser är kalfjällets nedre buskvegetation, ängar och stenrösen av rullsten, men i sina nordligaste områden närmast på steniga stränder.