Atsalearinne

Fraxinus mandshurica var. mandshurica - manchurisk ask

Den manchuriska asken påminner om den inhemska asken (Faxinus excelsior) men bladen är betydligt större och årsskottena trubbigare alldeles som om den vore målad med en bredare pensel. Föregående års skott eller grenspetsar är trubbiga. Trädet blommar på bar kvist och pollineras av vinden. Trädet är en mångbyggare dvs, det kan vara sambyggande eller ha tvåkönade blommar eller enbart han- eller honblommor eller alla olika varianter i samma träd.

Ulmus americana - amerikansk alm

Den amerikanska almen är den mest utbredda av de sex olika almarter som förekommer i Nordamerika. Den växer i naturligt tillstånd praktiskt taget i hela östra Nordamerika ända till Klippiga Bergen frånsett bergstrakter, högplatåer eller de kallaste barrskogsbältena. Den trivs bäst i fuktiga dalgångar och på lundartad ängsmark men klarar sig som odlad också i torrare miljöer.

Juniperus scopulorum - röd-en

Röd-enen har spridit sig på vidsträckta områden i de västra bergstrakterna av Nordamerika oftast på höjder kring 1500 m. Den bildar ställvis utbredda inslag av vegetation arttypisk för landskapet. Röd-enen kan bli ett över 10 m högt, pelar- eller kägelformat träd eller en oregelbundet rund buske som förgrenar sig vid foten med kraftiga sidogrenar.

Kalopanax septemlobus - jättearalia

Jättearalian är den enda arten i sin släkt, och kan ses som växtvärldens motsvarighet till amurtigern. Den är anpassad att klara sig efter det stränga klimatet i lundartade skogsregioner i nordöstra Asien. Till det yttre påminner den mera om en växt från tropikerna. I finländska ögon liknar den sin släkting aralian (Fatsia japonica). I sina hemtrakter utvecklas den till ett massivt över 30 meter högt träd med en omkrets som kan nå över en meter. Stam och grenar täcks in av korta taggar.

Rhododendron vaseyi - fjärilsazalea

Fjärilsazalean växer i naturligt tillstånd i bergen i North Carolina i Nordamerika. Den blommar på bar kvist i maj och ger ett intryck av en svärm fjärilar som satt sig ner för att välkomna våren. Blommorna varierar i ljusrött, men också vitblommiga sorter har namngivits. Undantagsvis är fjärilsazalean en av de få, bland hundratals naturliga azalea-arter i släktet Rhododendron, som inte korsar sig med släktets övriga arter. Å andra sidan behöver den knappast korsas eftersom den sirliga skönheten står i en klass för sig.

Rhododendron schlippenbachii - koreansk azalea

Den koreanska azalean är en av de mest allmänt förekommande buskarna i Koreas bergstrakter i ljusa ek- och tallskogar samt ovanför trädgränsen. Den är en av de allra vackraste arterna av azalea och den är samtidigt en uppskattad prydnadsväxt också i länder där otaliga mindre härdiga azaleor klarar sig. Den uthärdar kalkhaltig jord bättre än sina släktingar. Den vintergröna koreanska azalean varierar i höjd och växtsättet är upprättstående och påminner om askens bladkrona med sina böjda grenar.

Rhododendron prinophyllum - rosenazalea

Den här förtjusande azalean är en av de allra härdigaste bland de naturliga arterna av azalea i östra Nordamerika. Rosenazalean hade tidigare det vetenskapliga artnamnet roseum.

Rosenazalean blommar vid bladsprickningen med sirliga, doftande, ljusröda eller vita blommor. Som övriga naturformer av azalea är också den här azalean till sin fördel i naturliga miljöer utan storblommiga förädlade sorter.