Skip to main content

Pyrus ussuriensis - manchuriskt päron

pyrus_ussuriensis_kukka_jreinikainen.jpg

Det manchuriska päronet förekommer i naturligt tillstånd i skogar i norra Kina, Korea och ryska Fjärran Östern kring floden Ussuri. I sina hemtrakter kan trädet bli över 10 meter högt men i Finland blir det klart lägre. Trädet blommar i vitt vid bladsprickningen tidigt om våren, och på Arboretum Mustila beroende på vädret ungefär i mitten av maj. Till hösten får trädet beroende på exemplar grannt orangefärgade eller röda höstfärger.

Av de vilda päronen är det manchuriska päronet det som klarar våra vintrar allra bäst och det har också övervintrat utan problem i höjd med Uleåborg. Å andra sidan har storvuxna träd plötsligt dött mitt i sommaren i södra Finland och också inom Arboretum Mustila. Träden som har vant sig vid ett inlandsklimat inspireras att växa under milt väder och kambiet under barken fryser under påföljande köldperiod. Förstörelsen kommer idagen först när trädet börjat växa. I södra och sydvästra Finland borde man därför undvika manchuriska päron som har ett alltför kontinentalt genetiskt ursprung.

De små runda frukterna hos det manchuriska päronet är synnerligen sura och duger inte som sådana till föda, men man kan koka delikata safter av dem. I Ryssland har man sedan länge korsat manchuriskt päron med trädgårdspäron. På det här sättet har man tagit fram välsmakande och vinterhärdiga päronsorter som 'Lada', 'Tsisovskaja' och 'Kafedralnaja' vilka under senaste år prövats med framgång också i Finland. Kinesiska sorter av manchuriskt päron har knappast alls odlats i väst.