Lärkträd har redan länge odlats utanför sina naturenliga växtplatser av skogsekonomiska orsaker. Samtidigt har det blivit uppenbart att närbesläktade arter när de väl har planterats imtill varandra kan producera hybrider sinsemellan. Hybrider har dessutom planterats avsiktligt eftersom de ofta är mer snabbväxande än sina föräldraplantor den här egenskapen typisk för hybrider kallas heterosieffekt. Den mest kända hybriden ute i världen är Henrylärken (Larix x marschlinsii) som är en korsning av japansk lärk och lärkträd.
Det finns två dungar med hybridlärk inom Arboretum Mustila. I nedre delen av Nordsluttningen intill åkern växer hybrider av japansk lärk (L.kaempferi), medan hybrider av kurilerlärk (Larix gmelinii var. japonica) förekommer vid Lepistö kurva. Hybridplantorna har valts ut redan i plantskolan på basen av tillväxthastighet. I hybriderna med japansk lärk ser man tydligt den blå framtoningen hos den japanska lärkens barr, medan kurilerlärkens hybrider har ärvt de långa, platta grenarna.