Styvklematisen med mörkgröna blad är perennaktig, den växer på en sommar drygt en meter hög, blommar på samma års skott och vissnar på hösten. Stjälkarna klipps ner före den nya växtsäsongen. Med tiden bildar styvklematisen långsamt en bred och tät tuva. Samtidigt växer också det honungsdoftande molnet av små vita blommor som under högsommaren täcker busken. Efter blomningen pryds styvklematisen av silverskimrande fröställningar ända till vinterns ankomst.
Åt klättrande klematisar har man vant sig att i trädgården bygga ställningar. Även om styvklematisen inte klättrar fodrar stjälkarna ändå något slags stöd då den växer bland andra växter. Till detta passar även tillräckligt kraftiga grannväxter bra. Ifall styvklematisen kan luta åt vilket håll som helst på sin växtplats kan man låta bli att stöda den och låta den växa naturligt, såsom i Mustila på Atsalearinne (Azaleasluttningen) och i Alppiruusulaakso (Rhododendrondalen).