Skip to main content

Etelärinne

Ribes glandulosum - krypris

Ribes glandulosum ©Susanna

Krypriset har fått sitt namn efter sitt växtsätt. Det öppnar sina bladknoppar tidigt och blommar med oansenliga vinbärsblommor. Bären är smaklösa och röda och bladens höstfärger varierar från rödgult till vinrött.

Det härdiga krypriset är en bra marktäckande växt och lämpar sig bra i sluttningar och stenpartier på olika växtplatser. Stammens krypande förgreningar rotar sig och hjälper till att sprida riset. I Arboretum Mustila växer krypriset vid diket som utmynnar i Ekskogen under rödlönnarna.

 

Quercus rubra - rödek

quercus_rubra_jreinikainen.jpg

Rödekens blad har vassare flikspetsar och är större än ekens (Quercus robur). Den röda höstfärgen, som dominerar landskapet i rödekens hemtrakter i de östra delarna av Nordamerika, blir i Finland oftast brunröd och inte lika grann.

Rödeken breder ut sig över ett stort område i Nordamerika. Trädet odlas i Finland på områden med krävande klimat och därför har det genetiska ursprunget hos fröerna stor betydelse för de träd som planteras. Det gamla beståndet av rödek på Arboretum Mustila har klarat sig bra, men förbereder sig sent för vintern, vilket tyder på att ursprunget inte är det nordligast möjliga. Vid sekelskiftet planterades en ny dunge vid Sydsluttningens nedre del med plantor av nästan alla de fröer som Arboretum Mustila samlat in på sina expeditioner under åren 1993 och 1996. Förvånande nog, visade sig den tidigaste och ståtligaste höstfärgen komma från rödek från de norra delarna av Wisconsin i USA.

Rödekens ollon har valts till symbol för Arboretum Mustilas Vänner rf. Rödeken ingår i arboretets bassortiment, och ollonet symboliserar uppkomsten av en ny ek eller varför inte en hel ekskog.

 

Quercus ellipsoidalis

quercus_ellipsoidalis_hemelrijk_kukat_jsaarinen.jpg

Eken Quercus ellipsoidalis är en av de mest lovande amerikanska ekarna och den hämtades för första gången till Finland i samband med Arboretum Mustilas fröinsamlingsexpedition år 1993. Den har vackra blad och förekommer naturenligt i den kalla vinterklimatzonen väster om de Stora Sjöarna där flere av de amerikanska ekarterna inte längre kommer till rätta. Den växer i karga backslänter tillsammans med bla rödtallen (Pinus resinosa).

Quercus ellipsoidalis blir inte särskilt stor ens i sitt hemland och den kunde därför antas lämpa sig bra för små utrymmen. På Arboretum Mustila förbereder sig den här eken för vintern klart tidigare än rödeken (Q. rubra och de vackra bladen som är mindre och har djupare flikar än rödeken får varje år djupröda höstfärger.

Till sitt växtsätt påminner trädet, med sina upprättväxande grenar och hängande nedre grenar, om kärrek (Q. palustris). Gamla träd ger vintertid ett taggigt intryck på grund av det stora antalet grenstumpar som sitter kvar.

 

Syndicate content