Skip to main content

Etelärinne

Ilex rugosa - krypjärnek

ilex_rugosa_lehdet_jsaarinen.jpg

Krypjärnek är en mycket låg risartad växt, som har fårade läderartade blad och stora röda bär. Den växer naturligt på ön Sahalin i ryska Fjärran östern samt på de Kuriliska öarna och på de åtta bergshöjderna i Japan. Ju högre upp den växer desto lägre blir den och desto smalare blir de städsegröna bladen.

Eftersom denna risväxt anpassat sig till karga förhållanden, kan man förmoda att den också skulle trivas hos oss, åtminstone där det varje vinter finns ett snötäcke. I Mustila har den trivts bra under många årtionden på den västra ändan av Sydsluttningen och den kunde odlas mera.

Amerikanskan Kathleen Meserve förstod krypjärnekens värde när hon började sitt korsningsarbete med att förädla vinterhärdiga järnekar. Korsningar mellan den och mera högväxta järnekar har gett många nya järnekssorter som det skulle löna sig att pröva även hos oss.

 

Hippophae rhamnoides - havtorn

hippophae_rhamnoides_yk_ahvenanmaa_jreinikainen.jpg

Det vackert växande havtornet känns lätt igen på sina blad som är helkantade, avsmalnande, ovanpå gröngråa och undertill silvergråa. Knoppfjällena och unga årsskott har egenartade sköldliknande stjärnhår. Havtornet är en ljusälskande pionjärväxt som väl klarar solgass, vind, kyla, högvatten, salt, men inte skugga av andra växter. Busken har brett ut sig i Europa och västra Asien men tillräckligt ljusa och öppna växtplatser förekommer sparsamt. Hos oss växer havtornet naturenligt på Åland och i Österbottens kusttrakter med landhöjning men busken klarar sig också längre in i landet på rätta växtplatser.

Havtornets ljusorangefärgade bär är både uppseendeväckande och hälsosamma eftersom de innehåller C -vitamin och välgörande oljor. I Finland insamlas bär av havtorn både i naturen och i odlingar. Odlingen av havtorn i kommersiellt syfte är utbredd i Frankrike och Kina. I olika delar av världen har man tagit fram underarter med stora bärskördar av vilka de flesta ändå inte klarar sig hos oss.

Havtornet är tvåkönat med olika han- och honbuskar. Det är skäl att se till att plantor av vardera typen ingår i odlingen om man vill ha bär att plocka. Bären sitter i täta knippen vid grenarna och de är besvärliga att plocka eftersom de saknar skaft men i stället har vassa tornar som försvårar svängrummet vid bärplockningen. I förädlingsarbetet strävar man att utveckla nya sorter som ger rikliga skördar, har bär med skaft men grenar utan tornar för att underlätta plockningen.

 

Hamamelis virginiana - amerikansk trollhassel

hamamelis_virginiana_kukinta_jsaarinen.jpg

Trollhassel Hamamelis spp växer naturligt endast i Kina och Nordamerika. Amerikanska trollhasseln anses vara den härdigaste arten. Den växer i de östra delarna av Nordamerika, vanligen i och omkring lövskogar. Den cirka två meter höga buskens löv påminner om hasselns Corylus avellana och de får en vacker ljusgul höstfärg.

Buskens speciella egenhet är att den blommar först sent på hösten. Den har små, gula, fransiga blommor som sitter tre och tre i bladvecken.Cirka ett år efter blomningen skjuter den amerikanska trollhasseln ut sina mogna svartglänsande frön. De flyger långt, till och med femton meter.

Amerikansk trollhassel har odlats länge i Finland, men endast begränsat och närmast i samlingar. På Mustila växer det amerikansk trollhassel på många platser, bland annat i Alppiruusulaakso (Rododendrondalen) på Etelärinne (Sydsluttningen) och invid diket som rinner till Tammimetsä (Ekskogen). En del av buskarna är gamla, en del nya, från fröer samlade på resor till artens nordligaste växtplatser. Amerikansk trollhassel är den buske som blommar sist i Mustila, vanligen i november. Den växer och blommar till och med i skugga.

 

Syndicate content