Skip to main content

Alppiruusulaakso

Rhododendron - alprosen 'Hellikki'

rhododendron_hellikki_turunsaaristo_kristiantheqvist.jpg

'Hellikki' är en upprättväxande alpros med rundad bladkrona , vackert mörka blad och ståtliga blommor. Busken är en kasmogam arvinge till den rödblommande Seidel -hybriden och av bladens väsen kan man sluta sig till att sorten innehåller dominerande arvsanlag av vresrododendron (R. smirnowii). 'Hellikkis' nya skott är övertäckta av mjukt, vitt ludd och bladens undersida har filtaktigt, gulgrått ludd eller indument. De starkt purpurröda blommorna öppnar sig i mitten av juni.

'Hellikki' har visat sig vara någorlunda krävande för odling i synnerhet på öppna växtplatser. Den klarar sig också bäst i nästan fullständig skugga och kan oberoende av skuggningen blomma relativt bra. Busken blir en dryg meter på 10 år. De buskar som i början av 2000 -talet planterades i Rhododendrondalen på Arboretum Mustila har klarat sig bra och blommar rikligen.

 

Rhododendron smirnowii - vresrododendron

rhododendron_smirnowii_kukinta_jsaarinen.jpg

Vresrododendron kommer från Kaukasus där den växer i bergen på höjder mellan 800 och 2000 meter vid trädgränsen eller ovanför den. Vresrododendron är en av de mest vinterhärdiga vilda arterna av alpros och redan tack vare sina blad en ståtlig prydnadbuske. Nya blad och skott är övertäckta av ett silvervitt ludd. Bladens undersida är som sammet och känns varmt av luddet som stannar kvar år efter år. Luddet är typiskt för flere alprosor i bergen och hjälper till att tillfälligt klara av torra perioder. Blommorna slår ut den andra veckan i juni med stora, ljust violetta eller röda blommor där kronbladens kanter är vågformade.

Vresrododendron anlände till Arboretum Mustila som en av de första alprosorna på 1920 -talet och den har visat sig vara en av de härdigaste och ståtligaste vilda alprosorna i arboretet. Som i naturen är den flerformig också på Arboretum Mustila. Hos en del exemplar är luddet hos bladen vitt, hos andra rödbrunt eller grått. Buskarna med de största blommorna växer i Tujadalen, medan busken med de vackraste formerna hittas vid Terrassen.

I förädlingen av vinterhärdiga alprosor har man redan i över hundra år använt sig av vresrododendron. De mest kända är de i Tyskland korsade Seidelhybriderna. Vresrododendron och Seidelhybrider användes också i Helsingfors universitets förädlingsprogram av vinterhärdiga alprosor. Nya sorter som resultat av förädlingsprogrammet har varit i handeln sedan år 1990. Read more »

Rhododendron rufum - björnrododendron

rhododendron_rufum_nuppu_turunsaaristo_kristiantheqvist.jpg

De kända växtjägarna Joseph Rock och svenskarna K.A.H. (Harry) Smith och David Hummel samlade in björnrododendron i Kina under de första årtiondena av föregående sekel. De exemplar av björnrododendron som odlats av fröerna har nått ungefär samma storlek som buskarna i sina hemtrakter. De har vuxit sig glesa och öppna med en höjd av 2-4 meter och har formen av trädartade buskar. I Europa har björnrododendron visat goda vinteregenskaper. Den har klarat sig i Bergianska trädgården i Stockholm redan i över 60 år och på Arboretum Mustila åtminstone sedan 1950 -talet.

Björnrododendron ingår i den västkinesiska undersektionen Taliensia vars underarter i väst känns igen på sitt imponerande bladverk. Buskens bästa kännetecken är bladens undersida med sitt täta, filtaktiga, bruna eller rostbruna ludd, som i nya blad till en början är nästan vitt. Hos oss utvecklar björnrododendron blomknoppar lättjefullt och utan brådska, och de klockformiga vita eller ljusröda blommorna slår i likhet med andra växter anpassade efter inlandsklimat ut så tidigt om våren att de kan skadas av nattfrost.

 

Syndicate content