Skip to main content

Larix

Larix gmelinii var. japonica - kurilerlärk

larix_gmelinii_japonica_kavyt_jsaarinen.jpg

Kurilerlärkens naturliga utbredningsområde i Fjärran Östern inbegriper förutom ögruppen Kurilerna ochså ön Sachalin samt enligt endel forskare Kamtjatkahalvön. Hos oss kan trädet odlas i höjd med mellersta Finland. Kurilerlärken känns lätt igen på sina långa, platta grenar, vilka skapar en alldeles speciell stämning i skogspartiet. De brunfärgade barren sitter kvar långt in på hösten ända tills de första snöfallen.

Arboretum Mustilas äldsta kurilerlärkträd planterades 1919 i Nordsluttningen och Lepistö. Det största skogspartiet i parkens västra del i Nokkala är ett tiotal år yngre. Kurilerlärken tycks klara sig bra i de mest olika skogstyper. Det ståtligaste beståndet finns på lerjordar av pyrolatyp som utgör ett frodigt men hårt växtunderlag.

Kurilerlärken har tillsammans med det sibiriska lärkträdet och lärkträdet (L.sibirica, L.decidua) visat sig vara de mest lovande lärkträden ur skogsekonomiskt perspektiv inom Arboretum Mustila. Kurilerlärken är som ung snabbtväxande och redan i fyra års åldern betydligt större än andra arter av lärkträd. Trädet uppnår hastigt stockmått isynnerhet om utgallringarna görs tillräckligt effektivt.

 

Larix gmelinii var. gmelinii - dahurisk lärk

larix_gmelini_gmelini_jreinikainen.jpg

Den dahuriska lärken är hemma från kallaste Östsibirien och bildar världens nordligaste skogar på Tajmyr halvön vid Ishavet. Även på norra halvklotets kallaste område i Verchojanska bergen, där man uppmätt -70 grader C, växer dahurisk lärk som kämpar sig igenom den torra sommaren på fukt från smältande permafrost. Den torde således kunna odlas i hela Finland.

Utom sin härdighet har dahurisk lärk andra goda egenskaper. Den växer till robusta träd i sina hemtrakter, på de bästa växtplatserna till 35 meter med grov stam. Arten odlas lite i Finland och når inte här samma höjd. Exempelvis de träd som planterades på 1910-talet på Pähkinärinne (Hasselsluttningen) är mycket lägre, endast 12-18 meter. Trädet har koniskt växtsätt med breda grenar som växer vågrätt ut från stammen. Kottarna är små, max två cm långa.

Detta sällan odlade träd skulle lämpa sig för grönområde även i Norra Finland där det troligtvis skulle trivas bättre än i landets södra delar, förutsatt att man använder passande proveniens. Till trädets mångsidighet hör även förmågan att växa på torvjord och täta växtundelag.

 

Larix decidua var. polonica - polsk lärk

larix_decidua_polonica_yleiskuva_jsaarinen.jpg

Polsk lärk som förekommer på höglänta områden i mellersta Polen är en variant av lärkträdet (L. decidua). Trädet anses på grund av kottarnas form av ett antal botaniker vara en rudimentär mellanform av lärkträd och sibirisk lärk.

I den dunge med polska lärkträd som på 1920 -talet planterades i korsningen av vägen till Lepistö växer i dag de resligaste lärkträden inom Arboretum Mustila. Vid sekelskiftet mättes de högsta träden till över 35 m. Med sina grova krökta stammar och hängande grenar är de verkligen sevärda speciellt under våren när de nya barren spricker ut i sina klargröna nyanser. I Finland har polsk lärk har odlats sparsamt. Trädet är fullt härdigt åtminstone i södra Finland, sannolikt också mera norrut.

 

Syndicate content