Acer tataricum

Den ryska lönnen som utvecklas till ett litet träd är hemma från ett område som sträcker sig från Balkan via Svarta havet till Ural. De ryska lönnar som planterades längs nedre kanten av Pähkinärinne (Hasselsluttningen) på 1910-talet är nu fullvuxna träd som är till glädje året runt: uppstående blomklasar om våren, rodnande frön under sommaren, vacker gul höstglöd under hösten och mörka formfulländade stammar under vintern. De vackert tecknade grenarna och fröna som blir kvar på dem långt inpå vintern ger extra ögonfägnad.

Ginnalalönnen kommer från ett vidsträckt område i Fjärran Östern och förekommer naturenligt i ljusa skogar, fuktiga sluttningar och vid utkanterna av kärrmarker. Ginnalalönnen är den i Finland överlägset mest odlade av de buskaktiga lönnarna vid sidan av sin nära släkting den ryska lönnen (Acer tataricum subsp. tataricum). Med tiden kan den få ett trädlikt utseende men oftast är den flerstammig och växer lika mycket på bredden som på höjden. Den har ett sirligare växtsätt än den ryska lönnen. De mörkgröna, glänsande bladen är flikiga och kanterna är motsatt sågade.