Magnolia acuminata - poppelmagnolia
Den storvuxna, gamla poppelmagnolian som klarat av kalla krigsvintrar i Sydsluttningen på Arboretum Mustila skadades grundligt ovan jord på 1970 -talet genom en samverkan av frostnätter midsommartid, en torr sommar och tidig kall vinter. Av ett enda kvarvarande stubbskott har det sedermera på nytt utvecklats ett blommande träd. Blommorna slår ut midsommartid och är ljusgröna men svåra att upptäckta i bladverket. Representativt för poppelmagnolian är inte blomningen utan växtens frodiga habitus och stora blad som kan bli över 20 cm långa.