Den nordamerikanska virginiahäggen är en högväxt buske eller litet träd som förekommer naturenligt ända från Stillahavskusten till Atlanten. I Kanada är virginiahäggen ett uppskattat prydnadsträd med skönhetsvärden likt körsbären under hela växtperioden. När bladen spricker ut är de röda, men senare svagt glänsande och mörkt gröna. Till hösten färgas bladen i vackra gula färgnyanser.
Virginiahäggen blommar rikligt i vitt efter bladsprickningen ungefär två veckor efter häggen (P. padus). Ätbara bär mognar i blomklasarna under sensommaren och färgas i djuprött eller svart. Arboretum Mustila erhöll år 1992 ett parti fröer avsedda för förädling som hade insamlats från de bästa virginiahäggarna på olika håll i Kanada. Endel arvingar visade sig vara rikligt blommande med stora skördar och bären hade alltid den för virginiahäggen typiska smaken, dvs sur, aningen bitter och hopdragande. Bären används också i Amerika mest vid framställning av sylter, safter och pajer, efter att man först har avlägsnat de i någon mån giftiga fröerna.
I Kanada har man valt ut sorter vars blad till en början är gröna men som senare övergår i rött och djuprött som tex Shuberthägg (P. virigiana 'Shubert'), ofta med den missvisande tyska stavningen 'Schubert'. Dessutom förekommer i fröförökningen funna former där bladen vid utsprickningen är tydligt röda. Också underarten (subsp. melanocarpa) med sina svarta bär förtjänar ett omnämnande. Vita former förekommer också.