Den utrotningshotade ädelcypressen förekommer naturenligt endast i Klamath -bergens dalgångar i gränstrakterna mellan Oregon och Kalifornien. Den representerar tungviktarna bland träden eftersom den kan bli 70 m hög med en omkrets av 4 m. Åldern hos de äldsta nulevande träden uppskattas till 1800 år. Trädet är utrotningshotat tack vare svampangrepp av (Phytophtora lateralis). Svampen har sannolikt spridit sig till ädelcypressens naturliga växtplatser med människan. Trädet klarar inte av svampangreppen som riktar sig mot rotsystemet utan de förtvinar sakta men säkert.
Ädelcypressen hämtades till Europa år 1854 och den fick sitt namn efter den skotska plantskolan Lawson & Son. Arten visade sig snabbt ha en otrolig variabilitet; av samma fröparti kunde man få ett tiotal plantor olika till växtsätt och färgsättning. Underarter av ädelcypress hör numera till de mest populära barrträden.
Ädelcypressen har i allmänhet inte klarat sig så bra i Finland också om det förekommer glada undantag. Inom Arboretum Mustila har ädelcypress odlats sedan början av verksamheten i olika varianter och underarter. Också härdigheten har varierat. Under särskilt stränga vintrar har barren ovanför snö skadats också på de bästa exemplaren.
