Gråalen breder i norr ut sig till skogsgränsen och utför ett viktigt pionjärarbete i naturen. Den inleder sin tillväxt buskformigt men kan fortsätta att utvecklas till ett träd på ca 20 meter på goda växtplatser under sin korta levnadsbana. Gråalen fäller sina blad gröna och binder luftens kväve med sina rotknölar och förbättrar på så sätt jordmånen tex vid grustag och liknande. Gråalen växer snabbt och kan mycket väl användas som skyddsträd för andra kinkigare trädslag.
Gråalen skiljer sig från klibbalen (Alnus glabra) med sin släta ljusare stam och sina mattgröna på vardera sidan håriga blad. De gula hanhängenas pollenkorn frigörs från februari till slutet av april innan lövsprickningen. Honblommorna bildar kottar som är pinsamt bekanta för fiskare som reder ut sina nät.
Man har funnit avvikande bladformer av gråalen som odlas som underarter. De flesta är sirligt flikade som hos den flikbladiga gråalen (A. incana 'Laciniata) som också förekommer på Arboretum Mustila.